Ätranleden mot Falkenberg

mot Jönköping

mot Viskan

mot Skara

mot Skövde

Projektet har kommit en bit på vägen och det som vi funderar på nu är att titta mer på de lokala spåren i vägknuten Vartoftadalen för att så långt som möjligt kunna rekonstruera hur de tog sig fram genom området och händelser i samband med detta.

Men vi har säkra lämningar punktvis och binder man ihop dessa får man en bra bild av hur färderna gått genom tiderna, resten blir fantasi och sunt förnuft vilket är nog så roligt i sammanhanget, man blir glatt överraskad när funderingarna ibland blir bekräftade.

Jag började titta på färdvägar från kusten längs Ätran och kom snart underfund med att Vartoftadalen öster om Falköping varit en knutpunkt vilket framgår av kartan. Genom Historieforum Väst fick jag kontakt med Bengt Gabrielsson som är född i dalen och nu bor i Falköping, han vet allt som är värt att veta. Framför allt har han lokala kunskaper som är ovärderliga. min del är att så gott jag kan få ihop det hela på webben. Därutöver är material från olika böcker, det finns en hel del skrivet om färdvägar förr i tiden.

 

Om färdvägarna och de transporter som förekommit görs till en helhet, i det här fallet Ätranleden och Vartoftadalen blir det lätt att associera till händelserna  och skeendena som är vår historia.

Frågan vi har ställt oss är hur de transporterade sig genom dalen, om man utgår från Näs där vi vet att Eriksgatan gick och tänker oss att de tog sig till Karleby på andra sidan dalen skiljer det 3,4 km mellan att ta sig ner rakt genom dalen jämfört med alternativet att gå söder om dalen och torrskodd ta sig förbi alla vattendrag, sankmarker och den djupa dalen.

Ätranleden beskrevs för tiden kring Adam av Bremens besök hos danske kungen. Adam skriver: om man tar vägen till lands från Skåne, genom Götaland och över Tälje och Birka, tar färden till Sigtuna en månad.

Eriksgatans ålder är okänd. Den första dokumenterade eriksgatan genomfördes av Magnus Eriksson 1335. Äldre Västgötalagen omnämner Ragnvald Knaphövde som ska ha ridit eriksgatan 1125-26. Han kom dock inte längre än till trakten av Falköping och Skara innan han slogs ihjäl av västgötarna därför att han ej tagit gisslan.Lagen föreskriver endast var gisslan och lösen ska ske, ingenting om färdvägen. De exakta platser som skulle passeras varierade genom tiderna. Magnus Erikssons landslag tillkom endast 200 år innan valkungadömet slutligen avskaffades av Gustav Vasa och därmed satte eriksgatans politiska betydelse ur spel. Sannolikt fanns eriksgatan under lång tid och i olika former och syftet var att få kungavalet bekräftat.

Ätranleden  har brukats från tiden när isen försvann och det är alldeles fullt med minnesmärken och lämningar från stenålder, bronsålder, järnålder, folkvandringstid, vikingatid, tidig medeltid, medeltid, stormaktstiden, och industrialismen. Folk har i alla tider rört sig längs dalgången.
 

Några händelser.
1032 - 1544 St.Olovsmyten, pilgrimsfärder till Nidaros, en företeelse som var mycket omfattande folk tog sig dit sjövägen och längs olika färdvägar. Folk från södra Östergötland, Småland, Halland (Danmark), från Skåne (Danmark) och övriga Europa de tog sig ofta via Vartoftadalen upp till Nidaros. De tog sig även hela vägen via Ätraådalen kanske var det den vanligaste vägen? Pilgrimsfärder var också vanliga till Skara som hade en tagg från Jesu törnekrona som relik (enligt legenden). Även Skövde fanns med i pilgrimsverksamheten liksom i viss mån Falköping, fler orter var inblandade.
1100 talet - 1500 talet, ungefärligt Eriksgatans tid.
1125 - 1126 Ragnvald Knaphövde slogs ihjäl av västgötarna.
1205 I november. Slaget i Älgarås.
1208 I januari. Sverker till slaget i Lena (Kungslena) via Ätran.
1210 Slaget i Gestilren "mellan lena och Dala" kanske.
1277 Dansk här i Vartofta, slaget vid Ettak.
1308 Hertig Erik Danskar slaget i Säm i Kind. Kanske lite utanför ämnet.
1318 Slaget vid Karleby,  Birger Magnusson segrar .
1389 24 februari. Slaget vid Åsle.
1452 Danskarna anfaller, Christian I anfaller med tyska soldater från Halmstad ,i fälttågen passeras Vartoftaområdet flera gånger enligt kartan.
1455 Danskarna anfaller åter, tar Elfsborg, brandskattar Lödöse, anlägger Danaborg. I fälttågen passerat Vartoftadalen vid ett tillfälle enligt kartan.
1469 Elfsborg och Axvall belägras av Karl Christian når utan motstånd Skara. I fälttågen har Vartoftadalen passerats vid flera tillfällen, allt enligt kartan.
1520 19 januari. Slaget på Åsunden. Den danska segern var total och detta innebar att vägen upp mot Mälardalen i princip stod öppen. Krumpens här brandskattade de västgötska socknarna och brände Bogesund (nuvarande Ulricehamn), Falköping, Skövde och Skara.
1559 Erik samlingspunkter i krigsorg. Vägar börjar röjas till Halland, vagnar börjar omnämnas.
1563-1570 Nordiska sjuårskriget,i Vartoftadalen Orreholmen brändes 1566. Rimligtvis har dalen korsats vid flera tillfällen.1567 tränger Ranzau in i Västergötland med 6000 man. 13 juni bränner man Ulricehamn, den 16 juli bränner man i Skara med domkyrka, den 23 juli Lidköping, allt som allt hade 790 hemman bränts. Det är troligt att det är denna period som beskrives när brötarna i Bjellum och Rävagravarna i Bjellum namnas. Ranzau drar sedan vidare till Östergötland, som far illa av hans framfart. 1570 får vi fred i Stettin, då Älvsborg skall lösas för 300 tusen Riksdaler

Ett axplock....

Mer om färdvägarna via de klickbara kartorna.

Utfärd till Vartoftaområdet del 2. Färdvägar från Ätrans dalgång dess förening med Eriksgatan och vidare dels mot Skara och dels mot Kungslena

Vartoftadalen mini information, klickbar karta ej uppdaterad

Vartoftadalen klickbar karta

Vartoftadalen östra sidan

Västra sidan av dalen

Västra sidan 1

Västra sidan 2

Järnvägen söder om Vartoftasjön

1. Området kring gamla Tidaholmsjärnvägen - Vartofta

2. Ålleberg norra sidan

3,1. Varkullen

3,2. Varkullen

4. Aske mosse och Långåsen

5. Färdvägen nere i dalen

6. Längst ned i dalen

7. Källan i dalen

8. Kullen med brunn och borglämning

9. Brunnen

10. Orreholmen

11. Pinnekavadet

12. Falekvarna kyrka

13. Vadet Öland

14. Varkullen och ledernas dragninger

15. Kanske äldsta leden?

16. Mellan Orreholmen och Kälvene på östra sidan

Utfärd till Ätrans källflöden 1

Utfärd till Ätrans källflöden 2

Karta åar i Västsverige med början i Västergötland och n.v. Småland
 

Karta över åarna, klickbar

Ätran 2

Ätran 3

Mot Ätrans korrekta källflöde

Ett par uppgifter om Vartofta och Norden från tidens handlingar.

Från.  http://www.archive.org/stream/omsvenskjordgan00stgoog/omsvenskjordgan00stgoog_djvu.txt

Om Vartofta härads större betydelse ån öfrlga härad i Västergöt-
land förmäler Gustaf I, då han i Br. d. 1 aug. 1540 råder Gustaf Olsson
att begynna skattläggningen 1 Vartofta h:d, >effter thet ath menige landet
pleger mest haffua skotz mål til them, så kunde thet tess bättre och rin-
gare wara ath handla ther om i the andre små herrade i then landzenden».

Om Norden, vi var lite på sidan då, hur är det i dag? Kristningen kom några 100 år senare hit från kontinenten och Danmark. Under den långa övergångstiden levde hedendom och kristenhet ofta sida vid sida och sympatierna böljade fram och tillbaka, inte minst beroende av affärsmöjligheterna och olika maktallianser. Kristenheten var också en kamp mellan olika kyrkor, Ortodoxa, Anglosaxiska och Romersk katolska vilket naturligtvis avspeglar sig på de lämningar vi har.
I ett bref, till Karl Sverkersson år 1161 säger
sig påfven Alexander III hafva hört omtalas ett i Norden gängse
bruk att tillbedja aflidna personer »såsom hedningarne för sed
hafva». 2

Kyrktätheten under medeltiden i området var Sveriges tätaste varav många rundkyrkor. Kyrkor har funnits vid Leaby, Saleby, Falekvarna, Smedby, Synnerål de tre sista revs under 1500 talet. De tidiga (rund)kyrkorna är ett resultat av den tidiga kristningen, först i Sverige enligt boken Redvägen, Äldre Västgötalagen är den först nedskrivna lagen, ett resultat av läs och skrivkunnigheten som kristenheten verkade för.