Mot Skövde
Monument över slaget vid Lena Färdvägarna gick även uppåt dessa trakter med det välkända Kungslena och Lena, legenderna är väl inte helt tillförlitliga men så här ser det ut. Bilden med kartan förklarar en hel del, den är dock lite större än de övriga bilderna.

Något om hur färdvägarna gick åt det här hållet framgår av dessa sidor: Ätranleden. och   Östra sidan av Vartoftadalen 

Färdvägarna vek av åt Vättern eftersom vatten förenade. Visingsö var ett centrum för Sverige under tidig medeltid, i den mån man kan kalla det för Sverige.

Man tycker också att färdvägen borde fortsatt norrut mot Älgarås och Tiveden för vidare färd mot Mälardalen och med tiden Stockholm.
Självklart har den bördiga slättbygden här också varit en faktor att räkna med vad gäller behov av färdväg.
Flera härtåg har gått längs dessa färdleder. Söder om Hjo har en led gått. Hjo var en hamn med en liten bäck där fartygen kunde söka skydd. Rakt över Vättern har vi Vadstena med dess tunga betydeldse.
Under Per Brahe tiden gick färdvägen över dessa områden eftersom han ägde stora egendomar här i trakterna. Hökensåsområdet var en ödemark till på 1700 talet, dessa trakter undveks och det innebar en koncentrering till redan kända färdvägar.


Kungslena kyrka med sina karaktäristiska
torn


Detalj från Kungslena kyrka
Både i trakten runt Vadstena och i själva staden finns det spår av mänsklig bosättning från järnåldern. I Vadstena finns spår av en större gård från 1000-talet eller tidigare. Under 1100-talet fanns en romansk kyrka där Rödtornet står i modern tid. Vadstena var en anhalt på pilgrimsvandringen till Trondheim och där fanns en Olavskult redan på 1100- och 1200-talen.
I mitten av 1200-talet uppfördes Bjälbopalatset av kung Valdemar Birgersson. Palatset skänktes 1346 av kung Magnus Eriksson till Heliga Birgitta som grundade Vadstena kloster. Vadstena fick stadsprivilegier 1400 och blev Sveriges största pilgrimsort. Staden utvecklades snabbt med hjälp av besökande pilgrimer och affärsmän.
Gustav Vasa konfiskerade klostrets egendomar och 1550 stängdes munkklostret. Under Gustav Vasas tid uppfördes också Vadstena slott. 1595 tvingades även nunnorna att lämna klostret. 1637 började klostret användas som ett hem för invalidiserade soldater, ett "krigsmanshus". De boende där tjänade extra genom spetsknyppling vilket lade grunden till Vadstenas rykte för sina spetsar. Krigsmanshuset fanns kvar till 1783 när lokalerna började användas som fängelse. Slottet användes som förråd fram till 1753 när en kammarduksfabrik inrättades där. Under 1700- och 1800-talen användes slottet också som kronomagasin för statligt brännvin.
Borglämningen ovanför Kungslena kyrka, utsikten över slättlandskapet öster om Skövde, fotografen är med på sitt sätt . Billingen i bakgrunden. Nere i dalen skulle, enligt legenden, slaget vid Lena varit.
     
     

Norrut från Falköping Torbjörnstorps kyrktorn i bild, hur tydligt som helst. Järnvägssträckningen börjar här luta nedåt mot Slafsan och då färdvägarna gärna gick vid kanterna på åsar och liknande känns det rimligt att det var i detta området färdvägen gick, dock måste en led gått via Falköping, det var ju en betydande marknadsplats.
Fortsätter nedåt i landskapet.

Längst ned i den lilla dalen, Slafsan vid 4 tiden på morgonen den 31 maj 2009. Ån är nu betydligt större än i Vartoftadalen,  den har vuxit en hel del från hästakällan.
Torbjörnstorpområdet lite söder om ån var den naturliga färdvägen när de transporterade sig. Visserligen en liten bit från ån här men markförhållandena var bättre, så är fallet även i dag att döma av vägarna. Här vid järnvägen är det inte särskilt långt kvar till Ekornavallen där ån rinner precis nedanför alla lämningarna.
Slafsan mot Ekornavallen

Slafsan
Slafsan

Uppåt från Slafsandalen
I Skövde
 
 
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Skövde från Billingehus på Billingen


Sett söderut

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Diket är med största sannokikhet en hålväg över ett vad i Tidan alldeles nedanför nuvarande landsväg mellan Skövde och Hjo. Här bryter Tidan i bakgrunden genom en grusås vilket innebär att botten är grusbelagd, en viktig förutsättning. Ån rinner här med
lagom mycket ström för att hålla lera och dy borta.
Ute i skogarna i Tibrotrakten , detta dike är en gammal hålväg men den ingick nog inte i de rikstäckande färdvägssträckningarna, det finns massor av lokala hålvägar lite överallt i landet.
Tämligen djup.
     
Falköpinmgsområdet är Sveriges kyrktätaste område om man räknar medeltidskyrkor, kyrkorna var rundkyrkor vilket är lite unikt för området och även Dalums kyrka har denna karaktär. Västergötland var det landskap som blev kristnat tidigast ( Men kyrkorna i ex. Östergötland är lika gamla, t.om. ett par år äldre) något som vittnar om kontakterna västerut och söderut, mycket har gått genoim Ätraådalen.