Källan nere i dalen

På väg till källan, Varkullen är inte särskilt långt borta.

 
Framme vid källan, den tänkta leden skulle fungera fint i denna sluttning.

Här kommer källflödet upp i form av en brunn i den täckdikade åken , detta är nere i dalen och det ligger nära till hands och anta att Eriksgatan- Ätranleden - och fortsättningarna norrut sammanstrålade här.

Ett av flera alternativ, kanske att lederna sammanstrålade här vissa tider under året och under en viss tidsperiod.

Källan, vatten på lämpliga avstånd var en förutsättning för kommunikation.
Rejält vattenflöde, den synliga källans början. Innan åkrarna dränerades har det varit betydligt sankare omkring.
Men ser hur det skjuter upp vatten.
Bengt och Ing-Mari är experterna på området.
Kaffe smakar förträffligt denna fina höstdag.

En "skålgrophäll " bara ett par hundra meter öster om hästhagskällan .
framför oss när vi fikade. Vid Falekvarnabäcken några hundra meter in på den
vägen vi svängde in på vid Falekvarna . Bäcken från hästhagskällan förenar sig med den från Orreholmen kommande bäcken nere i dalen. Här finne en övergång
(På fornsök här markerat med ett blått streck) vid gården Öland även här två andra platser markerade en med Älvkvarnar .

Detta vadstället är smart för här är ån bara hälften så stor eftersom det är
uppströms innan de sammanfaller i Slafsan.
Med tanke på (älvkvarnarna vid hästhagskällan , Mossagården , Öland ) är det
kanske något att tänka på . Har de ett samband med leden ?

Eriksgateleden från där hålvägarna slutar vid Kymbo
en tänkt fortsättning mot Näs västra sidan Flinkabäcken ( för att slippa gå
över ) sen mot Stenbrottet - falekvarna - i stora drag följande nuvarande
väg ) hela tiden väster om bäcken fram till Öland där vadet för leden
vidare mot Karleby ,Torbjörntorp o. s. v .

Eller har Eriksgateleden gått söderut och anslutit vid Varkullen ? Eller har den gjort det mycket tidigt för att sen dras som nämnts ovan ? Kanske dragningen varierades beroende på årstid. Typ av transport var också en faktor.