Utfärd del 2 Vartofta. Färdvägar från Ätraådalen till det inre av Västergötland |
---|
En annan vinkel mot det som kan vara hålvägslämningen.
Väl uppe på hålvägens krön är avståndet inte långt till Varkullen man kan följa sidan av dalen
där Slafsan bildas.
Änden av ängen lite närmare kullarna som Bengt pekar på.
Här syns den sanka botten på dalen och dess början från Varkullen liksom
ängen med det strategiska läget.
Kullen med det lämpliga läget för en borganläggning
. I anslutning till kullen används en brunn
från 1100 tal
som är 23 m djup,
de enda som kunde åstakomma detta var munkar.
Detta tyder på någon viktigare byggnad.
Från vägen mellan Vartofta och Jönköpingsvägen, Varkullen i horisonten och Vartoftasjön bakåt.
Tänk om Eriksgatan och färdvägen från Ätran
förenat sig här ?
Det är intressant att så många socknar strålar samman här . Slöta, Karleby, Falekvarna, Kälvene, Näs, Vartofta-Åsaka.
Gränsen följer en grusås här som är bra ridmässigt.
Österut har vi Aske mosse, man tänker på tinget vid Askebäck där det beslutades om "tiondet" för första gången.
Nu befinner vi oss ett par km söderut från Vartofta , biflödet till Ätran här som ett dike som ytterligare
någon km söderut ansluter
till Ätran. diket tar emot vattnet från de tre dikena som är Ätrans början från Falköpingshållet.
Man kan anta att området fär längesedan var tämligen sankt och att färdvägarna gick på sidan av den lilla dalen.
Strax ovan Ätrandiket, här blir det torrare marker. I bakgrunden Vartofta med järnvägen varifrån
första bilden är tagen.
Järnvägsvallen från ursprungliga Ullricehamnsbanan delen Vartofta-Åsarp kan anas, finns i skogsdungen.
Puckeln till vänster är banvallen.
Nuvarande järnväg Falköping-Nässjö i bakgrunden.
Skulle tro att
färdvägen gick längs den gamla banvallen på Ätrans västra sida, färdvägen
gick till nuvarande Vartofta och sträckte sig vidare.
Så frågan är hur sträckningen gick ?
Kanske längs nuvarande vägsträckning genom Vartofta, Slöta och Karleby, Karleby är en del
av Eriksgatan vilket innebär att allt stämmer, det blir en naturlig sträckning till Skara.
Eller har färdvägen fortsatt förbi Varkullen och anslutit sig till Eriksgatan där.
Färdvägen torde även delat sig mot Slafandalens Östra sida och fortsatt längs sidan enligt tidigare
beskrivning för vidare färd mot Kungslena.
Vi funderar alltså på om färdvägen kan ha gått öster om Varkullen och ned i dalen och där delat sig ?
En liten bit ner i Slafsandalen, kan detta vara en ursprunglig hålväg ? Om det är så har färdvägen
gått ner i dalen en bit för att sen fortsätta mot Karleby, hålvägens krön mynnar där en äng tar vid som
har förbindelse med Varkullen.
Kameran vänd 180 grader, den moderniserade hålvägen fortsätter i riktning norrut mot Skara.
Vägen följer sidan där marken är relativt stabil, nedanför blir det sankt.
Från Ållebergs norra ända, östra sluttningen mot Karleby,Slafsandalen, Kungslena och Gerumsberget.
Detta är på platsen där Ållebergskragen hittades det kanske finaste guldfyndet överhuvudtaget i Sverige.
Det är typiskt för området då det utstrålar en stark kraft och naturligtvis alltid har gjort det, därav det
fina guldfyndet, folk valde knappast platsen på måfå.
En spekulation, det lär finnas ett namn Skåre eller liknande i dalgången som sträcker sig från
Slafsans källflöde till Hornborgasjön. Kan namnet
Skara med nästan samma namn
ha ett samband ?
Det skulle i så fall tyda på en folkförflyttning av någon anledning, kanske under folkvandringstid ?
Samma vy.
Från Ålleberg 25 m norr om de två bilderna ovan, här ser man Gerumsberget och Slafsans dalgång borta i horisonten.
Åsle ligger ungefär mitt i bilden nedanför bergen där de bildar en klyfta.
Några slag i trakterna
1208 slaget vid Lena kan kanske varit vid nuvarande Kungslena, med samma uppmarschväg.
1210 slaget vid Gestilren Sverker dy. med Danskt artelleri förlorar mot Erik knutsson. en gissning att slaget stått här någonstans.
1251 Herrevadsbro, delade meningar om var slaget stod, kanske att Ätradalen på ett eller annat sätt varit involverat.
1277 Dansk här norr om Ätradalen, förlorar vid Ettak.
1308 Hertig Erik möter Danskar vid Säm i kind härad inte långt från Årunden.
1318 slaget vid Karleby.
1388 då Drottning Margareta
regerade. Albrekt av Mecklenburg med tyska legotrupper möter Margareta
vid Åsle mosse öster om Falköping. Albrekt förlorar. Här var inte Ätraleden framträdande, den dansk/tyska hären hade
ridit från Kalmar via Jönköping, medan den svensk/norsk/danska koalitionen hade utgått från Varberg,
missat att genskjuta Albrekt & Co vid Jönköping.
1519-1520 Kristian (Tyrann) möter Svenska hären på Sjön Åsundes is vid Bogesund.
1565 Slaget vid Axtorna ca 4 mil från Ätrans utlopp i havet.
1567 Nordiska sjuårskriget.
Det har förekommit ganska många slag och krigshandlingar där Ätrans färdväg varit uppmarschområde.
Enligt vissa uppgifter har fienden vid åtminstone mer en ett tillfälle mötts några mil nedströms i
Ätraådalen.
Kungslena ligger i samma riktning som Åsle men på andra sidan bergen, märklig tillfällighet att
de båda platserna ligger i en rak linje härifrån där den fina guldkragen hittats.
'