Aske Mosse
Färdvägen eller rättare sagt färdvägarna här i södra ändan av dalen som vätter mot
Ätran är inte lätta att rekonstruera, vi tror dock att Langåsen nedanför Varkullen har varit färdväg då den börjar lämpligt nedanför kullen och går ovan Aske mosse och sankmarker på andra sidan , alla dessa är nu mer eller mindre utdikade.

Mossen är synnerligen magisk, finns det bättre plats att offra på då man kommit fram via Ätradalen passerat Varkullen och nu är precis på gränsen till Västergötlands inland med dess rikedomar i form av bördiga jordar, skyddat läge samt mycket betesmark för all boskap, inte minst hästar. När vi står här en ruggig novembereftermiddag känns det så.
Karta längst ned där åsen ingår, notera alla gränserna och de många anteckningarna längs åsen.
           
Längs vår promenad till åsen som löper en bra bit in i dalen
            
Aske mosse framträder tydligt,  den tredje bilden visar en amfibieteater som naturen bildat, om det inte är ett gammalt grustag men det verkar inte så, finns inte någon riktig väg eller annat som tyder på det. Tänk om det har varit en tingsplats där saker beslutats så här vid gränsen. Åsen är än i dag gräns för flera ( 5-6 om man räknar de som är alldeles i närheten) socknar. Aske och tionde lär vara belagt som ett samband. som blir intresant om detta har varit en tingsplats.
             
På toppen av åsen alldeles framför bildutsnittet i bilderna ovan. Första bilden mot Väråsen med som vi tror början på en led västerut, mittenbilden mot Hästakällan där en av bäckarna rinner upp och bildar ett idealiskt rastställe, tredje bilden söderut mot Varkullen.
      
Nedan åsen mot amfibieteatern, andra bilden norrut längs åsen, den avtar så småningom och det gick att ta sig torrskodd över till östra sidan i höjd med gamla stenbrottet där vägen är beskriven då den fortsätter mot Pinnekavadet och grenar sig ner i dalen norrut och mot Jönköpingshållet.