Vinbergs Golfbana ett kulturlandskap - från stenålder till nutid, omgivningarna
Omgivningarna
Sannagård eller Sandegaard från dansktiden har fått sitt namn av den sandmylla av flygsand som moder natur fixat genom åren. Inte så långt härifrån i Skrea blev ett hus översandat vid en storm 1825. Drängseredsborna fick betala för buskplantering vid stranden. På 1600 - 1700 talet har landskapet till stor del bestått av ljunghedar, senare mer beskogat som ju framgått av Sannagårdens historia med nyodlingar.
Från början har landskapet bestått av lövskog. På stenåldern och framåt mycket Al, Lind och Ek. Skogen  försvann på 1600 talet Landskapet måste ha utnyttjats hårt av Danmark för att få fram virke till fartyg m.m.
Fornminnesområdet med sina enorma lämningar sträcker sig längs hela åsen från Sannagård och hela vägen till Vinberg även inne i samhället, dock med en stor koncentration  på golfbaneområdet, kanske Hallands största vikingatida gravfält, svårt att veta då man får utgå från att mycket av lämningarna har försvunnit, inte minst i vår tid.
Befolkningen på fornminnesområdet med bl.a. vikingahall m.m. har minskat  efter vikingatiden de torde flyttat mot Töringe by nuvarande Vinbergs samhälle, det är längre ned på samma ås. Anledningen kan ha varit spetälskan som grasserade vid denna tid. På kartan kan man följa fornminneslämningarna längs detta stråk.

Vinberg
Kommer inte från vinodlingar, enligt traditionen kommer namnet från vind då bebyggelsen legat på en liten kulle i  slättlandskapet alldeles innan det mer kuperade inlandslandskapet tar vid. Sannagården är belägen i en grop med lä, inte utan anledning får man förmoda. Flygsanden som nått ända hit talar också sitt tydliga språk. 
Men att namnet kommer från vinande vind är inte så säkert. Troligtvis kommer Vinberg från Gotiskan där det var en beteckning för bete, bra bete. Gotiskan kan ha fått ordet från urgermanska. Ordet i original var winja som med tiden blev vin. Namnformen är utbredd i de västliga delarna av Sverige och i Norge. Det känns rimligt eftersom det är boskap med tillhörande bete som spelat en mycket stor roll i desa landsdelar. Men än är inte sista ordet sagt här eftersom t.ex. Småland varit känt som boskapslandskap och naturligtvis även andra landskap i Sverige.

Winja      vin

 


Karta från sent 1600 tal här framgår det att huvudfärdvägen till det inre av Sverige, via Ätran passerade Vinberg.

Karta från 1742

Kommunikationsleder - hålvägarna
Hålvägarna  på golfbanan leder inåt landet.
Det finns andra som leder söderut och norrut. Det är fritt att spekulera...

Inåt landet längs Vinån - Högvadsån, Stockholmsvägen
Namnet Stockholmsvägen  är av gammal tradition,100 tals år, dalgången leder in i Västergötland och därifrån kan färdvägen  grena ut sig upp till Stockholm.
I Västergötland ett par mil N Ulricehamn har vi Timmele med de största lämningarna av hålvägar på ett ställe där färdleden korsade en sandås intill  Ätran . Ätran var en huvud väg genom landet  under mycket långa tider.
På hästtiden fanns det gästgivaregårdar på lämpliga platser som naturligtvis också omfattade leden från kusten längs med Vinån.
Ett i Ljungby 4 km från Vinberg  en dryg mil från kusten.
8 km inåt landet från Ljungby hittar vi Köinge  med gästgivargård, så här går det att fortsätta.
I Köinge har man hittat en halskrage i delar från folkvandringstid, dyra saker som visar på rejäla kulturyttringar.
I Ljungby, den berämda fågelmannen en ypperlig uppvisning i design som ger ett väldigt modernt intryck den är 10 cm hög och från bronsålder.
Axtorna som numera är välkänt finns en bit uppströms Ätran. vid Ätrafors där Högvadsån förenar sig med Ätran . Här var ett bra vadställe och det var därför som Danska och Svenska arméerna samlades här och med totalt 20000 man och utkämpade ett slag  år 1563 under Nordiska sjuårskriget.
Lite längre upp i Fagered strax norr om där Högvadsån delar sig finner vi Funtaliden där färdvägen passerar och fortsätter inåt Västergötland.
Parallellt med Fagered fast längs med Högvadsån i Lysebäck har en av de största myntskatterna hittats år 1889. Då den var så stor smälte man ned en del av silvret.. Skatten bestod av  844 mynt och en del annat, mynten var med största sannolikhet präglade i Hedeby. De kom också från Arabien och Carl den Stores rike. Samma typ av mynt har fåträffats här under golfbanan.

 

Mot Falkenberg
Det blir naturligtvis en mix av spekulationer och uppgifter från bl.a. fornminnessök med de utmärkta länkarna till de upptäckter som gjorts.
Kartan nedan visar på två tänkta vägsträckningar från vadstället över Ätran. vägarna delar sig så att de kunde transportera sig så torrskodda som möjligt vilken innebar att den lilla ån, märkt med rött blev vattendelare längst ned. Leden mot Stomma kulle gick längs vattendelaren, över nuvarande Tångaskolan och följde fornminnesstråken längs den utritade gröna linjen. Vid Stomma kulle har jag fotograferat  det som kan vara resterna av väg och som löper enligt linjen. Vägen torde fortsatt mot Tvååker.
Ett av målen var nuvarande ödekyrkogården, utritad, observera att alla lämningar ligger längst upp längs vattendelaren. De sträcker sig från stenålder till medeltid, detta var en rejäl boplats under mycket lång tid.
Den högra utritade gröna linjen utgått från Klosterkyrkoruinen och var utgångspunkt för pilgrimsresorna till Nidaros, här går vägen längs sidan på Tröingeberg och fortsätter till Vinberg. Även här går vägen längs vattendelaren, kanske längs sidan på Tröingeberg, vägen kan också gått längst upp  på Tröingeberg, se länken, mot Tröingeberg, för att följa mitt resonemang.
Från Stomma kulle, första bilden visar den tänkbara vägresten ner mot Tångaskolan och Ätran.De båda övriga nedanför Stomma kulle.
(dessa tre bilder med Kodachrome 64)
 
          
Från Ätran, det som kan vara vägen ned mot första bron. Tror att vaden låg lite uppströms där  Klosterkyrkans ruin ligger.

 

Söderut
Om man följer hålvägarna kulturlämningarna m.m. hamnar man i Asige och nedåt. Intressant är att avståndet är lika stort från havet längs leden. I Boberg har man hittat ett guldkärl från bronsålder med imponerande gravyr, även här ser man att det är dyra statustyngda saker det handlar om. Runt Boberg finns det åtskilliga hålvägar som går kors och tvärs men man får anta att de har samband med vadstället , landskapet är ju också sådant att det förefaller naturligt att folk valde den här sträckningen då det går att följa åsarna eftersom det gav torrast markunderlag samt med utsiktsläge. Strax nedan Boberg ligger Eftra på sluttningen alldeles s om kyrkan finns flera 100 m hålväg bevarad.
Uppströms Suseån någon mil nedanför Boberg har vi utgrävningarna i Slöingeprojektet. en enorm vikingahall , samma konstruktion som i Vinberg. Här hittade man en massa guldgubbar som för tankarna till internationella kontakter. Det fanns säkerligen en litet mäktigt lokalt rike här. Islänningen Egil Skallagrimsson ska ha besökt denna plats de fick då rida från havet till boplatsen. Det var väl samma Islandshästar som det  finns så gott om här nu för tiden, även en och annan Islänning.

Norrut
Samma struktur som söderut, enorma kulturlämningar från stenåldeer och framåt  ex. Grimeton osv....

Vadställen
Före broarnas tid, inte så många hundra år sedan fick folk o djur uppsöka vadställen, det var inte helt lätt då vattnet måste ha viss hastighet för att skölja bort allt slam som samlas och istället erbjuda bärkraftig grusbädd, lagom ström i vattnet. Genomgående grusås har samma effekt. Självklart lades då färdvägarna för att passa in på vadställena i Vinån, Högvadsån, Ätran Ett känt vadställe i Ätran är garvareforsen, första forsen ovan Tullbron.. I Suseån  har vi Högvadet ovan Boberg.  

Från hål.1 utslagsplatsen, vy över vägen längs med  med kustlinjen söderut.
Först Vinåns dalgång, däerefter Ätrans, sedan kommer man till Årstad -Asige.   Gravfält med småhögar från järnålder samt förståss hålväger , allt borde ingå samma kultursfär. Områdena ligger alla på samma avstånd från kusten och dessutom gränsar de till det mer svårtillgängliga skogslandet.
Längs sträckas Årstad-Asige finns många lämningar som gravkullar, varav en mycket stor, domarringar och resta stenar.
Hagbards galge i Asige.
Västerifrån
Halvvägs till havet, från Tröingeberg med utsikt mot Vinbergs kyrkby och Vinbergs Golfbana
 

Borta vid horisonten bakom den vänstra eken finns Vinbergs Golfbana,
Detta är den högsta delen av Tröingeberg med utsikt åt alla håll
fornlämningarna här ingår i kedjan av lämningar längs åsryggen fram till Vinberg.
Här finns ett flertal högar och en hällkista. Vid besöken hör har jag noterat att det blåser riktigt kallt och intensivt det är då inte konstigt att dåtidens befolkning valde att bosätta sig lite inåt landet vid golfbanan.


Hällkista, bland de äldsta existerande fornlämningar vi har.
 

I bakgrunden har vi golfbanan hål 18.


Exakt karta över området.