Kommunikationsleder - hålvägarna
Hålvägarna på golfbanan leder inåt landet.
Det finns andra som leder söderut och norrut. Det är fritt att
spekulera...
Inåt landet längs Vinån - Högvadsån, Stockholmsvägen
Namnet Stockholmsvägen är av gammal tradition,100 tals år, dalgången
leder in i Västergötland och därifrån kan färdvägen grena ut sig
upp till Stockholm.
I Västergötland ett par mil N Ulricehamn har vi Timmele med de största
lämningarna av hålvägar på ett ställe där färdleden korsade en sandås
intill Ätran . Ätran var en huvud väg genom landet under
mycket långa tider.
På hästtiden fanns det gästgivaregårdar på
lämpliga platser som naturligtvis också omfattade leden från kusten
längs med Vinån.
Ett i Ljungby 4 km från Vinberg en dryg mil
från kusten.
8 km inåt landet från Ljungby hittar vi Köinge med
gästgivargård, så här går det att fortsätta.
I Köinge har man hittat en halskrage i delar från folkvandringstid,
dyra saker som visar på rejäla kulturyttringar.
I Ljungby, den berämda fågelmannen en ypperlig uppvisning i design som
ger ett väldigt modernt intryck den är 10 cm hög och från
bronsålder.
Axtorna som numera är välkänt finns en bit uppströms Ätran. vid
Ätrafors där Högvadsån förenar sig med Ätran . Här var ett bra
vadställe och det var därför som Danska och Svenska arméerna samlades
här och med totalt 20000 man och utkämpade ett slag år 1563
under Nordiska sjuårskriget.
Lite längre upp i Fagered strax norr om där Högvadsån delar sig finner
vi Funtaliden där
färdvägen passerar och fortsätter inåt Västergötland.
Parallellt med Fagered fast längs med Högvadsån i Lysebäck har en av
de största myntskatterna hittats år 1889. Då den var så stor smälte
man ned en del av silvret.. Skatten bestod av 844 mynt och en
del annat, mynten var med största sannolikhet präglade i Hedeby. De
kom också från Arabien och Carl den Stores rike. Samma typ av mynt har
fåträffats här under golfbanan.
Mot Falkenberg
Det blir naturligtvis en mix av spekulationer och uppgifter från
bl.a. fornminnessök med de utmärkta länkarna till de upptäckter som
gjorts.
Kartan nedan visar på två tänkta vägsträckningar från vadstället
över Ätran. vägarna delar sig så att de kunde transportera sig så
torrskodda som möjligt vilken innebar att den lilla ån, märkt med
rött blev vattendelare längst ned. Leden mot Stomma kulle gick längs
vattendelaren, över nuvarande Tångaskolan och följde
fornminnesstråken längs den utritade gröna linjen. Vid Stomma kulle
har jag fotograferat det som kan vara resterna av väg och som
löper enligt linjen. Vägen torde fortsatt mot Tvååker.
Ett av målen var nuvarande ödekyrkogården, utritad, observera att
alla lämningar ligger längst upp längs vattendelaren. De sträcker
sig från stenålder till medeltid, detta var en rejäl boplats under
mycket lång tid.
Den högra utritade gröna linjen utgått från Klosterkyrkoruinen och
var utgångspunkt för pilgrimsresorna till Nidaros, här går vägen
längs sidan på Tröingeberg och fortsätter till Vinberg. Även här går
vägen längs vattendelaren, kanske längs sidan på Tröingeberg, vägen
kan också gått längst upp på Tröingeberg, se
länken, mot Tröingeberg, för att följa mitt resonemang.
|
|
|
|
Från Stomma kulle, första bilden visar den
tänkbara vägresten ner mot Tångaskolan och Ätran.De båda
övriga nedanför Stomma kulle.
(dessa tre bilder med Kodachrome 64) |
|
Från Ätran, det som kan vara vägen ned mot första bron. Tror
att vaden låg lite uppströms där Klosterkyrkans ruin
ligger. |
Söderut
Om man följer hålvägarna kulturlämningarna m.m. hamnar man i Asige
och nedåt. Intressant är att avståndet är lika stort från havet längs
leden. I Boberg har man hittat ett guldkärl från bronsålder med
imponerande gravyr, även här ser man att det är dyra statustyngda
saker det handlar om. Runt Boberg finns det åtskilliga hålvägar som
går kors och tvärs men man får anta att de har samband med vadstället
, landskapet är ju också sådant att det förefaller naturligt att folk
valde den här sträckningen då det går att följa åsarna eftersom det
gav torrast markunderlag samt med utsiktsläge. Strax nedan Boberg ligger Eftra på sluttningen
alldeles s om kyrkan finns flera 100 m hålväg bevarad.
Uppströms Suseån någon mil nedanför Boberg har vi utgrävningarna i
Slöingeprojektet. en enorm vikingahall , samma konstruktion som i
Vinberg. Här hittade man en massa guldgubbar som för tankarna till
internationella kontakter. Det fanns säkerligen en litet mäktigt
lokalt rike här. Islänningen Egil Skallagrimsson ska ha besökt denna
plats de fick då rida från havet till boplatsen. Det var väl samma
Islandshästar som det finns så gott om här nu för tiden, även en
och annan Islänning. Norrut
Samma struktur som söderut, enorma kulturlämningar från stenåldeer
och framåt ex. Grimeton osv.... Vadställen
Före broarnas tid, inte så många hundra år sedan fick folk o djur
uppsöka vadställen, det var inte helt lätt då vattnet måste ha viss
hastighet för att skölja bort allt slam som samlas och istället
erbjuda bärkraftig grusbädd, lagom ström i vattnet. Genomgående grusås
har samma effekt. Självklart lades då färdvägarna för att passa in på
vadställena i Vinån, Högvadsån, Ätran Ett känt vadställe i Ätran är
garvareforsen, första forsen ovan Tullbron.. I Suseån
har vi Högvadet ovan Boberg. |