Marbäcken och stenstolpen
Sommarstugan under min uppväxttid låg mellan Mullsjö och Habo, 3 km nord väst om Furusjö vid Marbäcken. Dalen har känts magisk, tid och rum stannar och man är där på trevliga villkor. Jag har känt under mina vandringar i området att dess historia går tillbaka lång tid. Inte originellt då hela landet varit befolkat sedan istiden.  Marbäcken varit en oskiftad by och ingått i ett pärlband av åtminstone tre oskiftade byar, Flatered, Marbäcken, Nyskog ? och Lilla Bråared. Första gången Marbäcken nämns är år 1540 under Gustav Vasas tid, sen kan man spekulera i hur lång före byarna funnits före detta årtal, kanske att Hökensås började befolkas på allvar under medeltid. Det finns lämningar från åtminstone bronsålder i området.
 

1964 promenerade jag som tioåring, min mor och en granne som då var 87 år längs en liten skogsväg mellan Marbäcken och Nyskog (mot Gravsjö) , efter ett tag kom vi till en stenstolpe. Grannen sa att detta var en gammal huvudväg, något som jag lade på minnet.

Genom webben, det förnämliga kartarkivet och fornsök som finns där tillsammans med ett genuint historieintresse har jag gått igenom områdets historia så långt jag kan utifrån mina källor. Det finns lämningar från forntid fram till nu och vägen som det hela började med har varit en genomfartsled från gissningsvis Habo kyrka till vadstället Broholm vid Stråkens norra ända där Tidan börjar. Jag tror att denna väg varit en genare väg över Hökensås södra del och sålunda ingått i Eriksgatan.

 

 

 

 

 

Vägen har varit förbindelsen mellan Broholm, byarna nämnda ovan, och ned till  Furusjö under alla förhållanden.

 

Andra sidan vägen. vid stolpen. Den mindre stenstolpen verkar ligga på ett röse, min gissning, i så fall är det verkligen en gränsmarkering som är intressant.
Milstenen här finns inte upptagen i fornsök och är nu anmäld till Länsstyrelsen, får se om de vet mer. Milstenen ligger 50 m hitom stenstolpen och torde ingått som markering av 1/4 eller 1/2 gammal svensk mil på 1066m. Milstenarna kom till på tidigt 1600 tal för att kolla att skjutsställena tog rätt betalt, men med ökad kommunikation har alla haft intresse av att känna till avstånd.
Här går gränsen mellan Habo socken och Sandhems socken, det förekom att  sådana här "milstenar" markerade gränsen. Det innebär  på sitt sätt att denna färdväg haft sin betydelse eftersom en gränsmarkering av denna storlek valdes att markera vid färdvägen. Sockengränsen korsade denna lilla vägsträckning fyra gånger, stenens läge är på gränsen längst västerut. Då stenen har en funktion i dagens läge räknas den inte som fornminne och finns då inte med i fornminnesregistret och det förklarar frånvaron av markering i det digitala registret. Tyvärr har myndigheter för vår historia små resurser och har tydligen därför valt att inte sträcka ut inventering och markering av dessa historiska monument som formellt fortfarande används.

 

 

Daniel kollar milstenen,
 i bakgrunden skymtas stenstolpen.

Bild till höger från andra hållet.

 

 

 

Strax före milstenen fann vi denna lilla sten som ser ut som en gränsmarkering, den är tom. färgmärkt, det var förmodligen viktigt att märka gränsen vid landsvägen.
Alternativt kan stenen varit en väghållningsssten, i så fall torde gårdsnamnet vara inristat på den
Bron här har varit med länge och är rejält byggd, den ligger strax före det första gränsmärket.
Vi gick fel och hittade denna gamla odlingsplats ute i skogen, rösena kanske från 1800 tal, eller fornminne men det är mycket tveksamt ?

Marbäcken, här började  vår utfärd och vi har nu kommit tillbaka. Enligt kartan från den oskiftade byns dagar gick landsvägen här, känns rimligt då bäcken här är strömsatt med  grusbotten och är vadbar, bakom Daniel är det sankt en bit. Bäcken har gått i riktigt krokiga banor från början, det skulle inte förvåna mig om bäcken varit en liten sjö här från början men det får jag återkomma om.
Vägen har passerat
genom Marbäckens oskiftade by och går mot Flatered.

 

 

 

 

Efter denna givande men blöta dag smakade det bra med kaffe.
Från kullen, i bakgrunden finns grunden kvar av ursprungliga huvudbyggnaden, ute på den brunfärgade åkern låg byn. Vägen gick från bildtagningsplatsen , genom byn, över Marbäcken och upp genom skogen där den så småningom kommer till stolpen och milstenen .
Bron över Marbäcken bakom första åkern, till höger bakom det stora trädet.

 

                  

Vid bäcken , här låg ett litet hus, bryggstuga?

 
Från lämningarna av det största huset, bostadshuset i den oskiftade byn, stenen vid ingången i bildens undre del, Marbäcken upp till vänster och ladan till en av de nuvarande fyra Marbäckengårdarna.
 

Boningshuset, eller rättare sagt det som finns kvar, (hyresgäst med sociala problem) ovanför ladan i bilden ovan. Observera skärningen där kvisthögen ligger, detta måste varit den ursprungliga vägen från Flatered enligt kartan med det oskiftade Marbäcken, till höger låg det en matkällare i anslutning till vägen. En placering som inte var ovanlig. 		 
 Från boningshusets plats mot ladan och dalgången    där den ursprungliga byn låg.

Kartor.

Marbäcken oskiftad 1846.
Marbäcken häradsekonomiska kartan
1877-1882.

 

Hökensås nära Härja, milsten från 1707 Karl den XII tid, då  krigen /jagandet nere i Ukraina pågick. Mången soldat har passerat denna milsten. I området är det fullt med hålvägslämningar, kommunikationslederna var kanske mest lokalt betingade men måste omfattat även leder mellan Västergötlands mäktiga inland mot Vättern och Östergötland samt i viss mån mot Jönköpingshållet. Enligt en boende i området skapades färdvägarna genom att korna leddes till marknaden i Falköping. I så fall är det från medeltid lämningarna på allvar bildats. Milstenar som denna (oftast med samma årtal, tillverkades på Kinnekulle) finns i stort antal över Hökensås längs de nuvarande krokiga lite överbyggda färdvägarna. Samma generation av markeringar  måste omfatta även vår upptäckt vid Marbäcken. Tidigaste markering av denna typ jag sett är från 1600 talet, Karl XI tid, förmodligen finns äldre markeringar, Nissastigen har många markeringar, ska kolla noggrannare vid tillfälle.

Jag har uppgifter att Habo kyrka ingått i Eriksgatuleden (deras hemsida)  och det har nog sin riktighet men det skulle då omfatta en led över Hökensås förbi denna milsten på norra Hökensås, det verkar ha varit samma sträckning som nuvarande väg och har anslutit till stora Eriksgatuleden i Slättäng mot Kymbo, och Vartoftadalen som jag skrivit en del om. Leden över Hökensås finns med på flera kartor, den äldsta jag sett är från1700 talet, geografisk karta över Habo kyrka socken, då faller Eriksgatuleden över Marbäcken, men det är dock den genaste vägen så en viss betydelse tror jag att leden haft, om man ser till att folk gick, klövjade, red eller transporterade med häst och vagn är det genaste vägen som blir förstahandsalternativet.

Marbäcken och kullen