Vinbergs Golfbana ett kulturlandskap - från stenålder till nutid, om berättelsen

Vinberg har varit  boplats och gravplats omväxlande genom årtusendena. Folk har byggt långhus, anlagt gravhögar, gravgropar, järnframställningsugnar, tjärugnar och annat genom årtusendena som naturen med sina sandstormar har suddat ut allteftersom. Man kan säga att platsen sedan stenåldern levt ett liv där dessa verksamheter gått ihop i olika former. Vi ska också komma ihåg att det bara är en liten del av området som verkligen är undersökt, resten är upp till oss att spekulera över. Jag är övertygad att det förekommit mycket mänsklig verksamhet över hela golfbanområdet fast med övervikt på det nedre området som omfattare hål.1 till 9. Vi ska vara medvetna om att utgrävningar kostar pengar och görs vid förändringar i landskapet. Utgrävningarna 1986 beror på gasledningens dragning, 1987 gjordes en begränsad undersökning av de mer eller mindre bortodlade högarna på åsen, se hål.3. 1989 byggdes landsvägen om med de utgrävningar som krävdes,  därefter under samma år vägen in i golfbaneområdet. Utgrävningarna har gjorts i byggnadsområdet och i anslutning till detta. Hela markytan inom åsområdet (hål 1 - 9) är dock undersökt som inventering  av matjordsytan och genom intervjuer. Den uppgrävda ytan är enl. mina lite tveksamma uppgifter på 140 x 140 m. Notera att det är de stora aktörerna med pengar som gör utgrävningarna, plötsligt har vi hur mycket lämningar som helst som liksom råkar ligga på dessa stråk, de övriga markägarna och aktörerna håller tyst om sina fynd då de är rädda för kostnader. Detta är något att fundera över, av alla goda skäl.

Ett av fynden på golfbaneområdet Ett keramikkärl 4300 år gammalt från golfbaneområdet där åsen på bana 1,2,3 och 4 övergår till sydsluttning. Från en grav där det också fanns ett trettiotal bärnstenspärlor, pilspetsar, yxa, och flintredskap. Graven ingick i en stenålderstida bondebygdplats  tidsåldern benämns även stridsyxekulturen. Ett exempel på alla de fynd som gjorts på golfbanan.

Kärlet är rikt utsmyckat.

Idén till berättelsen om golfbanan kom under Munskänksgolfen en brittsommarkväll uppe på hål 18 med dess  utsikt över landskapet.  Jag kom i samspråk med Majsan om  den fina utsikten och bronsålderskullarna här. Eftersom Majsan och Ivar ägt gården som numera är golfbana blev det ett väldigt intressant samtal. Det finns bl.a. hålvägar mellan kullarna här Jag är intresserad av kommunikation och förundras av  hur, när och vilka sträckor folk färdades genom tiderna. I princip gick färdvägarna förvånansvärt parallellt med dagens E6a , Nissastigen osv. Här vid Ätradalen vet vi att folk och arméer färdades från kust till det inre av Västergötland, även till Mälardalen. Färdvägarna har också gått längs med kusten och då passerat Vinberg. De äldsta färdvägarna finns kvar som hålvägsstumpar som man utgå från vid rekonstruerandet av färdvägarna.

Majsan på Sannagården, Vinberg. Majsan och Ivar är de ursprungliga ägarna av gården där golfbanan ligger. De har berättat om gården och vilken historia respektive hål på golfbanan har. En historia som omspänner från tiden då havet hade sin gräns här till hur gården har vuxit och brukats här. Majsan och Ivar har ett enormt kunnande om gården och dess historia och det är en kulturskatt att försöka åskådliggöra.

Ivar i bild från en promenad ned till Vinån inspekterandes järnvägsbron över Vinån längst ned i dalen på andra sidan stora vägen. Här gick den för Falkenbergsborna välkända Pyttebanan. se vidare nedan banan

Under medeltiden tillhörde Halland Danmark. Halland blev svenskt vid freden i Roskilde år 1658. Arkiv före finns i Roskilde. Å andra sidan lever historien här på ett trevligt sätt så möjligheter att utforska saknas inte.

Litteratur m.m. Hembygdsföreningens skrift Hallandsbygd Hallands Historia, från äldsta tid till freden i Brömsebro 1645 Bortglömda Föreställningar Tore Artelius, från utgrävningarna Arkeologiska resultat UV Väst rapport 1996:23 ISSN 1104-8069 Riksantikvarieämbetet arkeologiska undersökningar Järnhantering på boplatser i Halland under yngre järnålder ISSN1100-5262 ISBN 91-7192-751-4 Människans Boningar, Slöingeprojektet Falkenbergs Museum Falkenbergs Hembygdsmuseum, vid St. Laurentikyrkan Riksantikvarieämbetet, Kungsbacka